E m m i e J a n s s o n ~

..Folk som kan dansa, sjunga eller spela instrument. Allltså. ÅH. Det är så himla underbart. Jag var på genrep för Ps musikalen "Footloose" idag, och fick än en gång se några av mina talangfulla klasskamrater på scen. Alltså, jag förstår inte. Jag verkligen AVGUDAR folk som kan och är duktiga på det jag skrev i början. Varje gång efter jag vart på konsert, musikal, teater, spelning, föreställning osv så är jag alltid helt till mig. VARFÖR ÄR NI SÅ DUKTIGA OCH BEGÅVADE MÄNNISKOR GAH. Jag vill ocksååå <//3

 

Och att de som står där på scenen faktiskt är lika gamla som mig. Vissa bara något år äldre. Och är SÅ duktiga. Gör mig litet deprimerad. VARFÖR började jag aldrig med något sådant när jag var liten?! Varför hade jag inget (förutom att rita, men det är jag ändå inte speciellt skillad på) intresse som jag brann för, började med i tid och kunde varit asgrym på nu?! Blir så trött på mig själv, gah. Bajs.

 

Så efter denna kväll så har jag och Julia bestämt oss för att vi ska börja i dans. Vi är två klumpiga jävlar på 16 bast som aldrig varit speciellt talangfulla på dansgolvet, haha. Så nu ska vi leta upp någon kurs för nybörjare i vår ålder, göra bort oss en del men ändå försöka. Önska oss lycka till! xD

 

Jag kan spela hyfsat bra elgitarr/arkustisk gitarr men SKA bli bättre. Jag måste bara ta mina läxor från musikskolan här i Fbg lite mer på allvar så min lärare får se att jag faktiskt kan spela lite bättre än vad jag gör på hans lektioner. Sen ska jag börja spela arkustiskt igen. Sålänge jag försöker och spelar ofta så VET jag att jag kan bli duktig. Jag måste bara dra tummen ur röven och GÖRA DET. Lata fanskap! *Slår mig själv*

 

Och nu till det mest fantastiska av allt.. att kunna sjunga. Ja, jo, visst, alla kan la sjunga, men kanske inte bra. Att kunna sjunga är något som jag så sjukt gärna skulle vilja kunna. Rösten kan man bara med sig var som helst och kan komma till användning hur ofta som helst. Vid lägerelden, på bröllop, på skolavslutningar, inom musik, bara helt random till vardags, och ja.. jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Men ni fattar grejen.

 

Eftersom jag HATAR min röst på alla sätt och vis vet jag egentligen inte om jag sjunger bra eller dåligt. Själv säger jag dåligt, såklart. Ja, ASdåligt till och med. Jag har inte sjungt för någon på flera år och vet inte om jag någonsin kommer bli av med den rädslan. Åh, om jag bara kunde sjunga.. skulle vart så underbart. Visst kan man lära sig, men för mig känns det hopplöst, haha.

 

Egentligen verkar allt ganska enkelt när man tänker såhär, men för mig, så är det inte ALLS så. Speciellt under tiden man kollar på så begåvade människor som jag fick se idag. Man sitter där med världens åhsåunderbart-face och tänker bara "wow.. jag suger".

 

 

Men nej, nog med detta. Nu ska jag sova och drömma att jag var sådär begåvad och duktig. ASdmakjshbagvdajs, dampdampdamp. Bajsbajsbajs. GODNATT.